Om du någonsin har funderat på att plantera en pion själv och blev bortskämd med valmöjligheter när du köpte, kommer du att veta: alla pioner är inte likadana. Vilka typer finns det? Vilka arter är viktiga i detta land och hur skiljer de sig åt?
Vilka typer av pioner finns det?
Det finns runt 40 olika typer av pioner världen över, som skiljer sig åt i blomfärg, blomstorlek, höjd och bladform. De mest kända inkluderar vanlig pion, korallpion, kinesisk pion och japansk pion.
Omkring 40 arter över hela världen
Det är inte helt säkert, men experter tror att det finns ett 40-tal olika typer av pioner runt om i världen. De skiljer sig främst när det gäller deras:
- Blomsterfärg
- blomstorlek
- Tillväxthöjd och bredd
- Lövform
Du kan hitta arter av pioner med mörkröd, röd, vit, orange, gul, rosa, lax och till och med mångfärgade blommor. Avel gör det möjligt Korallpionen färgas röd i sin vilda form, den mjölkvita pionen enligt namnet och Kaukasuspionen blommar gul.
Perenn och buskpioner
Pioner delas grovt in i perenn- och buskpioner. De fleråriga pionerna blir max 150 cm höga. De är örtartade och dör ovan jord på vintern för att gro igen på våren. Dessa inkluderar till exempel:
- California Peony
- Mjölkvit pion
- Golden Peony
- Kinesisk pion
- japansk pion
- Europeisk pion
- grekisk pion
- Coral Peony
Däremot blir buskpioner upp till 250 cm höga, är träiga och fungerar bäst när de odlas ensamma. De ser också bra ut med låga sällskapsväxter som dammantel och kattmynta. Buskpionerna inkluderar:
- kinesisk trädpion
- Ludlow Tree Peony
- Rock tree pion
Den vanliga pionen – den vanligaste i detta land
Den populäraste pionen i Centraleuropa och i hemträdgårdar är förmodligen den vanliga pionen, som också är känd som bondens pion eller riktig pion. Den visar sina blommor från maj, växer örtartat och anses vara extremt robust.
Korallpionen
Korallpionen är också känd sedan urminnes tider. Den var en gång uppskattad som en medicinalväxt och kännetecknas av sin örtartade tillväxt och röda till rosa blommor.
Tips
De mindre kända arterna är mindre lämpade för odling här i landet, då de ofta är dåligt vinterhärdiga eller på annat sätt mer känsliga och krävande.
